Har en hel del tankar som flyger omkring i mitt huvud, och jag blir inte det minsta klokare av dom. Jag är en person som tycker om att ha saker och ting planerade, jag vill ha lite struktur och känna att jag har koll på läget. Men samtidigt så är det oftast de spontana sakerna som är roligast. Något mellanting kanske hade varit bra, lite mindre kontrollfreak och våga mer, släppa på tyglarna lite. Jag måste sluta vara så ”bekväm” och lagom… för mitt eget bästa.
Träningen – vad vill jag egentligen med träningen? Jo, just nu så tränar jag för att jag tycker det är sjukt roligt och jag mår bra av det. Men vill jag göra något mer av min träning, det är ju frågan… Har funderat lite smått på om jag skulle vilja tävla i någonting eller om jag ska nöja mig med att fortsätta träna för skoj skull och för min egen hälsa. Jag tror faktiskt att jag skulle vilja tävla nångång framöver, främst för att utmana mig själv och testa på något nytt. Våga kliva ur ”trygghetszonen” och gå all in. Frågan är ju då: Vad ska man ställa upp och tävla i? T.ex bikini fitness, thoughest race, gladiatorerna, något slags maraton etc… Vad tror ni skulle passa mig? Den andra frågan är ju: När ska man göra detta? Hur lång tid innan bör man bestämma sig för att man ska tävla? Hur långt innan ska man börja med förberedelser som att lägga upp träningen på ett bra sätt, lägga om kosten osv?… Det här är lite frågor som snurrar runt i mitt huvud gällande träningen.
Plugg/Jobb – vill jag fortsätta jobba som jag gör nu, vill jag börja plugga eller testa på något nytt inom arbetslivet? Jag är lite kluven just nu hur jag vill göra, jag har funderat rätt länge på att börja plugga men har inte tagit tag i det. Troligtvis för att jag har blivit bekväm och bara skjutit upp det. Den största skillnaden med att börja plugga är nog ekonomin, visst att man kan extrajobba när man har tid och även ta studielån, men det skiljer en del från att jobba heltid. Skulle iofs kunna söka efter en studentbostad via bostaden (inte studentrum, tack) om man nu ens skulle välja att plugga här i Umeå. Det tar mig till nästa fråga…
Flytta eller inte flytta – Frågan är ju.. Om man nu väljer att plugga eller förändra sin arbetssituation, vill man då göra det här i Umeå? Eller ska man kanske våga testa på någon ny stad? Man har egentligen ingenting att förlora på att flytta till någon annan stad, det är snarare så att det kan öppna nya dörrar, nya möjligheter. Umeå finns kvar och man kan alltid flytta tillbaka. Jag tycker om Umeå men jag skulle samtidigt vilja testa på något nytt. Det jobbigaste med en flytt skulle ju absolut vara att flytta ifrån familjen och vännerna, men vart man än skulle flytta så går det ju att hälsa på med jämna mellanrum. Men när ska man ta tag i det här och ”våga” lämna även den trygghetszonen för att testa på något nytt? Och vart ska man börja? Vilken stad skulle jag kunna se mig själv att bo i? Jag är väldigt hemmakär och tycker om att ha familjen nära, även mina vänner. Här känner jag mig trygg och bekväm, Umeå kommer alltid att vara ”hemma” för mig. Men nångång under sitt liv måste man väl våga testa på något annat, vem vet vad man går miste om…
Resa – Just nu vill jag ha en resa eller något roligt att se framemot, något att räkna ner dagarna till… Helst en utlandsresa till något varmt och soligt ställe, eller en rolig roadtrip i sommar med några sköna polare. Skulle även vilja åka iväg och hänga på Fitnessgalan i Stockholm nu i Maj, även om det bara är för en helg så skulle det vara roligt. Det ultimata hade ju varit att dra till Stockholm, gå på fitnessgalan och uppleva hela den biten, shoppa och bara ha en mysig weekend. Dra på en roadtrip typ söderut nånstans med ett gäng under sommaren, kanske 1vecka eller några dagar. Och sist men inte minst, en utlandsresa i slutet av sommaren eller kanske till hösten. Då hade jag varit mer än nöjd. Så.. mina kära vänner, någon som är down på något av det?
Nu har jag fått dela med mig lite av vad jag själv går och grubblar på fram och tillbaka… Haha, jag kanske inte får ut så mycket av att skriva det här.. men det känns lite bättre iaf. Min mamma påpekade senast nu ihelgen, att när jag har någonting i mina tankar som måste komma ut eller om jag bara vill lätta lite på hjärtat så skriver jag (oftast här), istället för att prata med någon om det. Av någon anledning så känner jag mig mer bekväm med att skriva än att sitta och ha en frågande person framför mitt ansikte… Speciellt om jag känner mig nere eller är ledsen över något så vill jag absolut inte att någon ska fråga mig ”hur är det” ”vad har hänt?”, om man frågar mig sånt så får man vara beredd på att torka bort mina krokodiltårar… Haha, ja jag är faktiskt väldigt känslig. Nog pratat om det, vi får väl se hur allting blir 
